Hur mycket ska man berätta??

Ja, det kan man undra. Och det gäller absolut inte min blogg utan min svärmor.

Jag har en extremt nyfiken svärmor. Under vardagarna så ringer hon en gång om dagen och ska höra hur dagen varit, om man pratat med någon och vad som sagts. Hon vill ha reda på vad som hänt på sambons jobb. Ja, hon vill helt enkelt veta allt. Jag tycker att det är jättejobbigt och jag tror att hon märker det, fast hon inte erkänner det. Jag svara alltid avvikande på de flesta av hennes nyfikna frågor. Det kan jag inte säga att min älskling gör. Han berättar precis allt för sin mamma.

Jag försår inte varför man måste vara så nyfiken. Vad tjänar man på det? För min del så skapar det bara irritation. Inte nog med att hon vill veta allt, hon har stenkoll på allt som händer, vad och när grannarna åker iväg, hur länge de varit borta, om de har gäster eller inte. Jag kan tycka att hon inte har något liv. Går hemma förmycket.

Skulle det komma en bil på gatan, så måste hon kolla vart den ska. Men snälla sköt dig själva och bry dej ej om grannarna, så länge de inte stör dig. Själva så har jag ingen koll på mina grannar och så vill jag ha det. Har de koll på mig, så låt dom ha det. För jag är inte så mycket att ha koll på ;)

Vad skönt att få skriva av sig. För jag har stört mig länge på detta. Vet att hon inte bryr sig om jag skulle säga till utan att hon skulle bara säga att hon inte har någon som helst koll på grannarna eller någon annan för den delen.

På helgerna så pratar älsklingen med sin mamma upp till tre gånger per dag. Fattar inte att det finns så mycket att prata om?

Någon som har samma erfarenheter som jag?

Kram

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0